I Norge är man lyckligt lottad med ett stort material av äldre inspelningar av mungigespel. En del av materialet finns också digitaliserat och är sökbart för alla, vilket ju är en enorm tillgång, även för den som funderar kring hur den svenska mungigetraditionen en gång kan ha låtit. En del av materialet finns tillgängligt via exempelvis Norsk Folkemusikksamling.
Den levande traditionen var givetvis heterogen och varierande kvalitetsmässigt både i Norge och i Sverige, vilket en del av det norska arkivmaterialet också visar. I en del inspelningar är därför melodin ganska svåra att uttyda, men jag har ändå roat mig med att försöka tolka en sådan svår inspelning, med munnharpe- och hardangerfelespelmannen Syver Einarsen, från Hallingdal.
Här kan man lyssna på originalinspelningen:
10316-Einarsen Syver-Springar.
Och min tolkning av låten nedan. Jag har tonat ned Syvers andningsteknik och istället fokuserat mer på en klarare distinktion mellan öppen och stängd strupe, med inspiration från inspelningar av Olav Hauge från Telemark. Jag leker även lite med slagmönstret, där jag avviker från Syvers kontinuerliga slag på alla taktdelar till att inspireras av Olav Oreholti (Telemark) som använder ett mer dynamiskt slagmönster. Jag har betonat en något mer assymetisk metrik, där den ”korta ettan” får bli lite tydligare.
En annan inspelning, med Olav Sørensen, återger en låt som ligger närmare den svenska musiktraditionen, nämligen en pols från Røros. Det musikaliska utbytet mellan Røros i Norge och exempelvis Särna i Sverige är stort och låten kan därför vara lite extra intressant för den som funderar kring hur man kan ta sig an svenska låtar på mungiga. Olav Sørensen använder en spelteknik med mycket andning för att skapa underdelningar och rytmiseringar i melodin, och ganska genomgående använder han enbart slag på första och tredje taktslaget.
Här kan man lyssna på originalinspelningen:
12380-Sørensen Olav-Pols frå Røros.
Och min tolkning av låten nedan. Jag har prövat att tona ned även Olavs andningsteknik till förmån för en teknik med mer distinkt övergång mellan öppen och stängd strupe. Jag använder också ett mer dynamiskt slagmönster, med slag på fler taktdelar och mer assymetriskt anpassat. Själv tycker jag det är spännande hur låtens karaktär förändras beroende på spelteknik.
Mungiga.com 