Det händer att mungigor går sönder. Ibland kan det räcka med att varsamt bända lite i fjädern för att få den att hamna i rätt läge igen, men det kan även gå så illa att fjädern bryts av. Om det är en mungiga med en fastkilad fjäder kan man med lite övning själv byta ut den.
Författararkiv:gigaklas
En mungiga på en samisk ceremonitrumma?
För en tid sedan snubblade jag över en spännande nyhet. Man hade lyckats identifiera och återbörda en samisk ceremonitrumma som befunnit sig i Mersaille, och bland de metallhängen som var fästa på trummans ram hängde en mungiga. Flera nyhetsartiklar belyste detta spännande fynd av en mungiga på den samiska trumman, vilket naturligtvis verkade väldigt spännande.
Att tolka gamla arkivinspelningar
I Norge är man lyckligt lottad med ett stort material av äldre inspelningar av mungigespel. En del av materialet finns också digitaliserat och är sökbart för alla, vilket ju är en enorm tillgång, även för den som funderar kring hur den svenska mungigetraditionen en gång kan ha låtit.
Per Sandvik och tungtekniken
En av de intressantaste detaljerna i Per Sandviks spel är hans speciella tungteknik. Han använder sig av att rulla, eller slå till med tungan upp i gommen. Ungefär som att göra ett ”L” eller ”Kl”-ljud i ansatsen till varje taktslag/anslag på fjädern. Även underdelningen markeras ibland med flera sådana ”l-l-l-” i rad. Tekniken ger Sandviks spel en ganska egen karaktär.
Mungigeteknik – Spända kinder och visselmun
Det finns många nyanser i mungigespelet som var och en eller tillsammans kan påverka det musikaliska uttrycket ganska mycket. Tillsammans bygger de upp stilen, eller karaktären, på spelet och kan förklara varför samma melodi kan låta så olika när olika personer spelar.
Mungigorna på Västergötlands museum
Idag har jag varit på besök hos Västergötlands museum för att få se närmare på de mungigor som finns i magasinen där. Samlingen är intressant på flera sätt, dels för att den visar ett brett upptagningsområde, med både lokalproducerade svenska mungigor, och importerade instrument från andra delar av världen. Den kanske mest spännande mungigan i samlingen har objektsnummer 1M16-83499. Det rör sig nämligen med största sannolikhet om ytterligare ett exemplar från samma tillverkare som kan knytas till tre andra mungigor i svenska samlingar.
Återbesök hos Sörmlands länsmuseum
Jag var nyligen tillbaka på Sörmlands länsmuseum i Nyköping för att ta en närmare titt på de mungigor som finns i deras magasin. Framför allt var jag intresserad av att undersöka hur de var stämda. En mycket spännande upptäckt vid besöket på SLM var att mungigorna delvis är stämda exakt likadant.
Artikel om mungigans kulturhistoria publicerad
En artikel om mungigans svenska kulturhistoria har nu publicerats i tidsskriften RIG.
Wikström af Edholm, Klas. 2023. ”Mungigan i Sverige. En kulturhistorisk överblick.” RIG. Kulturhistorisk tidskrift 2023:2, s. 86-102.
Ett besök på Örebro länsmuseum
Idag har jag besökt Örebro länsmuseum för att få närmare studera de mungigor som finns förvarade i samlingarna där. Två av mungigorna är moderna instrument från 1970-talet, tillverkade i Österrike, men en tredje, OLM-9701, är historiskt sett betydligt mer intressant.
Mungigan från Härjedalen
I Nordiska Museets samlingar har det funnits en mungiga från Lillhärdal i Härjedalen (NM.0105795). Mungigan är sannolikt tillverkad i Sverige, men den har tydliga likheter med instrument från Norge.